Well, well, well… (ett långt utdraget!)

Well… (ett långt utdraget!) Så började många låtar på 50-talet. Well ,be bop a lula… till dig Gene Vincent och alla andra hädangågna hjältar where ever you are, and I don´t mean maybe! Well, well, well…

Dessa dagar kan vi inte nog uppskatta att vi  lever i Sverige, ett land med väl uppbyggt socialsystem. I andra länder, där man stänger ner blir arbetslösa människor ställda vid svältgränsen. Valet mellan hunger och covid är inte helt lätt. Detta väljande slipper vi  på det hela taget här i landet och må det så bestå! Ja, jag vet att alla möjliga bidrag missbrukas av ohederliga myglare. Det är något som borde åtgärdas mycket hårdare än vad som görs idag, men ett klasssamhälle utan utjämnande åtgärder vill inte jag leva i. Vill du?

Zlatan framstår alltmer som Sveriges mest hängivna trumpist. I gamla Rom krossade man de misshagliga kejsarnas statyer. I Malmö sågar man av fötterna på dom! Well, well, well…

Jag noterar slutligen att Ilmar Reepalu försvarar blåljussabotörerna. ” Ja, dom jävlarna ska inte köra omkring på nätterna med sina sirener och blinkande lampor. Vi hårt arbetande människor måste värna vår goda nattsömn!” Min kommentar: “Vi måste väl ändå ta hand om våra sjuka!” Ilmar: ” Det ger jag djävulen i !”

Schakalerna ylar i natten! Well, well, well… and I don´t mean maybe!

Hälsningar,

Janne Braveheart

P.S. Såg på dansk TV igår. Jag säger bara : Shu-Bi-Dua! Vilken jävla bra livegrupp!

Lämna en kommentar