Bröderna Elvis

Bröderna Elvis?! Visst låter det som en skröna men som vanligt i mitt liv överträffades rim och reson med flera meter redan från början. Projektet kom till världen över ett antal groggar under en traditionell fyllefest. Tiden var inne i andra halvan av sextiotalet och Beatles började låta 50-tals rock med sin senaste hit, “Lady Madonna” så det kändes alldeles naturligt att starta upp ett traditionellt rockband. Jag hade lyssnat en del på Sam & Dave, som inte var rock, men jävligt balla, så jag var helt övertygad om att vi också skulle ha två sångare.

Det blev jag och Linköpings fd rock -kung Janne Lundberg. På lead gitarr tog vi in Ove Blomkvist. Ett  modigt val eftersom han av ren nervositet mest spelade fel hela tiden. Å andra sidan hade hans morsa tillgång till pensionärshaket Södergården där vi skulle kunna repetera. På bas hade vi min klass- och fyllekompis Harry Falk. Kompgitarren hanterades av den blyge Värmdö- Järven. Till trummorna rekryterade vi en halvkändis, Hasse Ström, en av de beryktade bröderna Ström som till vardags spelade med Claes Göran “Banne mig” Hederström. Vårt första gig blev inbokat på Gyllene Cirkeln, Stockholms inneställe just då. Bokaren där jublade: “Äntligen litet rock på cirkeln. Jag är så jävla trött på Mecki Markmen och all jävla flumskit!” Vi delade denna kväll scen med engelska Nice(med Keith Emerson) som förundrat tittade på när vi innan spelningen söp upp oss i logen.

Giget? Ja , vi spelade jävligt illa men publiken var begeistrad. Dagen därpå kom Bildjournalen och tog idolporträtt. I flerfärg och en helsida på var och en! Sen blev det gig på Dominos stora scen inför 1000 personer och efter det Jump In på Gröna Lund där Clabbe af Geijerstam var discjockey. “Du kommer att bli något” sa han till mig. Möjligen så i något annat sammanhang men för Bröderna Elvis var det adjöss och goodbye. Vi hade lånat förstärkare och högtalare av ett popband från Hägersten. Nu ville de utan dröjsmå ha tillbaka sina grejer och ännu värre: Han som hade lånat oss folkabussen hoppade också av .”Som ni super kan ni inte åka omkring i min buss”

Utan instrument och transportmöjligheter dog projektet Bröderna Elvis ut rakt av. Det hade ändå varit förbannat roligt så länge det varade.

Mer om detta famösa band kan ni läsa i Daniel (Egmont/Saga)

1 tanke på “Bröderna Elvis”

Lämna en kommentar